Om fritidshus
FritidshusAltanBastuBraskaminer i fritidshusBygga eller köpa FritidshusBryggorDusch & BadEnergiFasader på FritidshusFritidshus vatten1,2 miljoner har egen brunn till sitt fritidshusDricksvattenförsörjning för fritidshusFrysta vattenledningar i ditt fritidshusLösning på problem med vattnet till sitt fritidshusFukt i FritidshusFönsterGrunderGrillaInomhusJordkällareMiljön i fritidshusetSkadedjurSolpaneler för FritidhusSäkerhetTak, ute & inneTeknikTomt & trädgårdUtomhusVår SommarHöstVinter
Fritidshus produkter
Bastu, dusch & bad Bra miljövalBraskaminer & kakelugnarBrunnsborrningByggvaruhusEnergi & VärmeFriggebod,Gästhus,Förråd Fritidshus Fukt & ventilationFärgFönster & dörrarGolvGrillarInomhusJordkällareKökMiljö, sol, vind, vattenMäklareSkadedjurVattenreningWC & Fritidstoalett
Nyttiga länkar
Distriksveterinärer Skadedjur Vägfärjor Kommuninfo Fritidshusvädret Rätt trä på rätt ställe
Arkiv
I många sommarstugeområden, fritidshusområden ökar permanentboendet som en följ av det ökade intresse för fritidshus och rekreation. Många områden i attraktiva miljöer är dessutom intressanta för fortsatt exploatering av permanent- och fritidsfastigheter. Denna utveckling är särskilt tydlig i kustnära områden i befolkningstäta regioner. Detta har det senaste året ökat markant bl a kan man märka det i annonser för fritidshus då det står SJÖNÄRA. Detta är följ av att kommunerna har gett flera tillstånd där det tidigare var näst intill omöjligt att få bygga.
I och med att utvecklingen med ökat permanentboende och ökad exploatering skett successivt har kraven ur plansynpunkt varit måttliga när det gällt dricksvattenförsörjning och avloppshantering i dessa områden. Man har därför på många håll "byggt" in sig i problem med VA-försörjningen vilka nu behöver lösas.
Ökande krav på bekvämlighet även i fritidsboendet vad gäller tillgång på dricksvatten har också lett till att vattenanvändningen ökat i dessa områden. Grundvattenuttagen har därigenom blivit större och avloppsvatteninfiltrationen till grundvattenmagasinen har ökat.
Kommunerna har visserligen idag rätt att införa tillståndsplikt eller anmälningsplikt för anläggning av brunnar. Denna möjlighet har dock tyvärr ännu inte utnyttjats, utom i begränsade områden i några kommuner. Det pågår därför, även i de känsligaste områdena, ett i huvudsak oreglerat uttag av grundvatten. Därför kan man förutse ökande och sannolikt allvarliga problem med dricksvattenförsörjningen i dessa områden.
Brist på sött grundvatten uppstår när grundvattenbildningen är mindre än uttag och utflöde av grundvatten. Grundvattenbildningen är normalt tillräckligt stor i de flesta områden om man ser till den årsvisa nederbörden. Bristsituationer kan emellertid uppstå under delar av året, framför allt under perioden april till september då grundvattenbildningen är som minst och behovet av vatten ofta som störst. 
Om man studerar perioderna med sjunkande grundvattennivå då grundvattennivån samtidigt ligger under medelnivån finner man att periodernas längd varierar mellan 0 och 150 dagar med ett genomsnitt på ca 85 dagar. Det är främst under dessa perioder som vattenbrist kan uppstå. Eftersom det dessutom är just under dessa perioder som vattenanvändningen är som störst är det lätt att förstå att vattenbrist kan uppstå.
Man kan också anta att brunnar centralt belägna på de större öarna eller på större avstånd från kusten har tillgång till ett relativt större grundvattenmagasin och att risken för problem därför är mindre där. Det är emellertid viktigt att beakta att vattnet inte regleras av fastighetsgränser. Man kan t.ex. ta ut mycket vatten ur en brunn med god kapacitet utan några problem. Men den grundvattensänkning detta medför kan mycket väl ge ökade salthalter eller sinade brunnar i omgivningen.
I områden med tät bebyggelse och med enskild vattenförsörjning finns också en stor risk för påverkan på grundvattnet eller dricksvattenkvaliteten genom intensiv markanvändning som t.ex. avloppsinfiltration, trafikerade vägar, oljetankar m.m.

Ett exempel – en ö med brunnar och avlopp
En ö på ca 200 ha, där det finns ca 500 bebyggda fastigheter. Hälften av fastigheterna har permanentboende, hälften har fritidsboende men på sikt räknar man med att nästan alla fastigheter håller permanentboende. Det kan också komma att bli ytterligare exploateringar. Så gott som alla fastigheter har egen brunn och eget avlopp. De flesta avlopp på ön bygger på infiltration av avloppsvattnet till grundvattenmagasinet. Detta är lätt att förstå att det är problem redan idag och detta är då bara en ö, Sveriges kust består till största delen av öar med både fritidshus och permanent bebygelse.
Det har gjorts flera utredningar för att utreda om vatten- och avloppsförsörjningen är långsiktigt hållbar i detta område. Samtliga undersökningar visar att den inte kommer att fungera tillfredsställande, särskilt inte om vattenanvändningen ökar.
Exemplet kan te sig extremt för svenska förhållanden men det finns gott om likartade förhållanden i många av landets kustkommuner. Exempel på sådana kommuner är Östhammar, Norrtälje, Nacka, Värmdö, Vaxholm, Karlskrona och Uddevalla.
Källa: SGU
www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar/vatten_kustnara.htm










